moggika

Vilken färg är bäst?

Idag klampar vi in i v 18, och fem dagar kvar till ultraljudet!
Ni anar inte vad jag längtar! Jag vill se och höra att allt är bra med den lilla.

Jag har inte känt rörelser på ett tag, och jag vet att det kan finnas många orsaker till det, men samtidigt kan jag inte låta bli att oroa mig.
Min nya negativa inställning vettni!

Men magen växer iallafall, och det är ju positivt!

Har suttit hemma hos min mormor och morfar idag och pratar namnförslag till bebisen, innan läkarbesöket (som förtjänar ett eget inlägg)
Tycker att gamla namn är så fina.

Mina favoriter är Edvin och Selma.. Och Iris och Edith och Elise och Alma.

Vad tycker ni?

Foglossning, hört talas om det?
Det hade jag, hört talats om det alltså, nu upplever jag det också.

Det här får jag för att jag mått så bra tidigare.
Och nu mina vänner ska ni få veta hur det känns!

Föreställ er att är ute och går, en härlig och solig promenad. Ni kommer till en uppförsbacke och helt plötsligt känns det som att någon hugger knivar djupt in i ländryggen, eller så långt ner i ryggen du kan komma! Smärtan strålar som elektriska stötar ner i benen och ut över nedre magen.
En annan liknelse är att du är fastbunden på en gammal tortyrplanka, där du blir dragen åt båda håll tills ryggen nästan slits i två stycken!

Vissa dagar är bättre än andra, andra dagar gör varje steg man tar ont.
Det beror på hur aktiv jag varit.

Jag har verkligen haft två helt underbara graviditeter med Emilia och Linnea, det inser jag nu.
Det här måste vara en pojke!

I morgon har jag läkarbesök.

Vaknade inatt med jävulska sammandragningar och värkar. Hela magen var stenhård och hur jag än vred mig så gjorde det ont.
Lyckades tillslut somna, men vaknade på morgonen av samma sak.

Bestämde mig för att åka till gynakuten.
Efter 1 timma i bilkö var vi framme, sen återstod 5 timmars vänta innan vi fick träffa nån!
Fem timmar på en jävla träsoffa!

Man kunde iallafall konstatera att barnet var okej, hjärtat slog som det skulle och tappen var hel. Hon kunde inte svara på vad det var som orsakade sammandragningarna och värkarna.
Däremot skulle jag ta det lugnt och vila!?
Måste ringa min barnmorska och fråga vad det innebär, för det är två ord jag är väldigt främmande med.

25 veckor kvar!

Igår var jag helt säker på att jag kunde känna av plutten inne magen. Det där fiskliknande fladdret. Bara en snabb liten rörelse.

Min chef gjorde ett test på mig och konstaterade att det är EN liten flicka där inne. Någon som tror nåt annat?
Den 17:e december är det dags för rutinultraljud. På min födelsedag!
Längtar som en galning!

Emilia och Linnea pratar ofta om det kommande syskonet. Att om det blir en tjej så blir vi fyra tjejer i familjen, och två killar.. Pappa och katten Vince.
De klappar och kramar magen och berättar vad dom ska göra med bebisen när den kommer.
Jag skulle kunna sitta i timmar och lyssna på barnens tankar.

I graviditeten mår jag bra, förkylningen börjar släppa vilket känns som en befrielse. Har haft en huvudvärk från helvetet i ett par veckor, som säkert hänger ihop med snuvan. Hoppas den också ger med sig snart!

En liten bild då.. Vecka 15.

Veckorna susar förbi, det går snabbt men samtidigt så långsamt.

Förutom att jag mår som en "utskiten äppelkaka"(stulet citat) just nu, så är allt bra.

Hade fruktansvärda smärtor förra veckan, men som många sa, så var det nog att allt där nere växer och tänjer ut sig.

Jag tycker mig känna sprattel i magen, rätt långt ner, men det kan lika gärna vara gaser.. Troligen är det, det sistnämnda.

27 veckor kvar :)

30 veckor kvar.. Det är väl inte så långt?

Jag mår iallafall toppen, är sjukligt trött bara men det är inget att klaga på.
Jag har fått tillbaka mina tuttar som jag inte sätt röken av de senaste fyra åren! Jippie! Ni anar inte vad två fettsäckar till bröst har livat upp mig! Jag känner mig hel igen! (Även om jag vet att dom förmodligen är borta om ett år igen)