moggika

Visst har jag väl skrivit att vi klätt en gran i helgen?

Inte?

Jorå.. visst surru surru!

Pappan kom hem med en jättefin gran i fredags efter jobbet..
helt ärligt talat..så gick det kalla kårar igenom hela min kropp när jag såg granen stå där i hallen.. Jag fick bita mig hårt i läppen för att inte ställa den dumma frågan "vad är det för typ av gran"

Jag hade tjatat om den där förpipplade kungsgranen i en evighet.. "kalle-ankagran" var ett måste.. i mitt huvud så struntade jag fullständigt i om kungsgranen inte doftade gran.. så länge den var tjock så var jag nöjd..

Men nu stod jag där och tittade.. små log lite.. ååh... va fiin! Sa jag och drog på bästaste fulsmilet!

"dumma mun, håll tyst nu.. Var nöjd! Han hade ju för i helvete åkt efter en hel arbetsvecka.. letat fram en fin gran i mörkret och hoppats på att frugan skulle bli nöjd.. själv hade han nöjt sig med platsgranen som står i förrådet"

-det är ingen kungsgran Hör jag mig själv säga! "fan fan fan.. tyst nu"

Ni anar inte vilka problem jag hade med mig själv just då..

Jag såg hur paniken lite smått växte fram hos Micke.. Är hon inte nöjd, sa hans ögon..

Efter liiite om och men så stod han iallafall där.. granen alltså.. och trot eller ej, men jag gillar den.. och den luktar gott!
Den känns svensk, och gullig.. och lite lantlig! Bara en vedspis som saknas sen hade allt varit perfekt.. (aldrig nöjd)

Det var historien om granen 2011.. och från och med nu så ska det vara tradition att pappan kommer hem med en gran till familjen! Älskade make ♥

Så fin :)