moggika

I morse klockan 03:30 när jag låg vaken och funderade som allra bäst så hörde jag ett fruktansvärt oljud utanför fönstret. Fågelkvitter. 03:30! Det var ju absolut inte så att jag försökte somna om där jag låg och vred mig, men ändå så kunde jag inte låta bli att ge fåglarna mordiska tankar! Hade jag inte haft så trevliga grannar så hade jag stuckit ut huvudet genom fönstret och vrålat något i stil med "HÅLL KÄFTEN FÅGELJÄVLAR, ASKUNGEN BOR INTE HÄR" typ.. Jag kunde hur som helst inte somna om. Men det finns fördelar med det också. Jag hann dricka två koppar kaffe i lugn och ro, läsa alla bokstäver som fanns i senaste numret av Buffe tidningen från ica, ta en långsam dusch och föna håret. Allt det innan kl 06:00. Allt det innan någon annan familjemedlem vaknat! Nu är det dags att köra dottern till skolan.

I min värld så har jag som egen person valt att sätta mina barn till livet. Det är mitt val, inte mina barns. I min värld så är jag mina barns förälder genom resten av mitt liv, och deras och en evighet efter det. När man väl är en förälder så kan man inte avsäga sig den rollen. Hur gammal man än är och hur gamla barn man än har. I min värld så står jag likt frågetecknet själv, när föräldrar helt plötsligt väljer bort sina barn. Jag kan omöjligt få in i mitt huvud att det egentligen är vad personen vill. För hur kan man välja bort sina barn? Är inte den kärlek jag känner till mina så självklart som jag tror? Skulle inte alla föräldrar gå genom eld för sina barn? Det är ganska tydligt att så inte är fallet. Det finns dom barn, vars föräldrar väljer andra vägar i livet, än just den viktiga rollen att vara förälder. Det finns dom barn, stora som små, som ser sina föräldrar vända ryggen till. Jag är ett sådant barn.

Idag åkte vi ut på landet och hängde med Selmas bästa kompis och trolovade Varg. Han fyllde ett helt år i måndags. Ett helt år!! Skulle någon kunna dunka mig med en stekpanna i huvudet så att jag vaknar? Jag måste helt klart har sovit bort det senaste året? Eller gått på autopilot. Om bara några veckor är det Selmas tur att fylla 1.. Stort Grattis igen, världens finaste Varg! Selma vågar sig på att klappa ena katten. Skräckblandad förtjusning. Alla älskar tacos!

En otroligt bra idé som jag och min syster Rebecka kommit på. En gång i månanden, varannan gång, olika smörgåstårtor. Vi får inte bara äta massa gott, utan vi får också tid att umgås hela familjerna ihop. Igår hade vi första kvällen och jag tycker den blev mycket trevlig. Småttingarna. Tänkt att det bara skiljer 6 månader mellan er. Min vackra syster. Jag älskar dig! Pojken som aldrig är stilla så moster kan fånga honom på bild! Fina Noel