Så här är det

Var till läkaren idag igen, och tydligen har mina sammandragningar resulterat i "begynnande cervixpåverkan "

Den är alltså inte helt opåverkad av mina sammandragningar.
Fick bricanyl utskriven som jag ska ta nu och se om det blir bättre..

(Som om inte mitt bäckenproblem var tillräckligt)

Dock verkade inte läkaren så orolig, han sa ingenting om vila eller ta det lugnt.
(Jag kan för övrigt inte göra så mycket annat på grund av just bäckenet)

Men, nu är ju jag en sån person som har enormt svårt att lita på läkare.. Jag är en jobbig jävel som ifrågasätter det mesta som läkare säger.. Hemsk hemsk patient är jag.. Tyvärr så arbetar min hjärna sakta just nu, så de flesta frågor kom efteråt.
Nu har jag fått bricanyl, vilket han förmodligen inte skulle ge mig utan anledning?
Så då får jag väl dra slutsatsen att det ändå inte är något att bara vifta undan.

Det blir att ta det ännu lugnare tills jag fått tag på min barnmorska, så får hon fatta beslut åt mig.


Tur att det bara är 19 veckor kvar!


Lata dagar

Idag är det den tjugosjunde december. 
De senaste dagarna har bestått av lata dagar. Inga måsten, bara pyamashäng och frukost efter nio! 
 
Igår passade vi visserligen på att vara ute i regnet en stund, byggde en snögubbe och åkte pulka. 
Snöggubben låg dessvärre halshuggen utanför köksfönstret lite senare på kvällen..han hade det lite "hett om öronen" skulle man kunna säga! 
 
(jag skulle kunna skriva om hur ont jag har efter gårdagen, är huvudet dumt så får kroppen lida.. att benen nästan lossnar från kroppen när jag går..Å andra sidan så var det helt klart värt det, att få vara i snön med tjejerna istället för att stå brevid. Men ni vet ju redan att jag har ont, så det känns lite tråkigt att älta det här i bloggen) 
 
 
 
 
två stycke okammade ungar

Julen 2012

Den här julen kommer vi aldrig glömma, och inte heller barnen. 
Den firades hemma hos oss, tjugofem personer i vårat lilla radhus. Och mysigt som fan. 
 
Alla bidrog med någon form av mat, och därför behövde vi inte stå och laga mat till en förbannelse. En knytisjul. 
 
Det där med "inte så mycket julklappar i år" sket sig skulle man kunna säga. Tjejerna fick julklappar till en förbannelse. Dock en hel del massa kläder. Och rätt lagom med leksaker. Mycket pussel och pyssel, vilket gillas! 
 
Massa god mat! 
 
Finns det hjärterum så finns det stjärterum
 
Missade helt att få ett fotominne av de här två tillsammans i juloutfitsen från den här julen! Ett suddigt är det som finns. Här tittas det på kalle anka
 
 
Lite soffhäng
 
Sötaste lilla julosten! 
 
Han fick en väldigt spännande julklapp
 
Linnea lånade kameran och ville fota "lillasyster" 
 
Kvällen avslutades med lite mys i soffan med pappas moster Lena och en ny bok. 
 

Dagen före dopparedagen

Sillen är inlagd, potatisen är skalad och skinkan är strax färdig!

Resten av maten har vi delegerat till våra gäster som inte blir mindre än 25 stycken. En lagom liten jul med våra nära.

Långbordet står redo och dukarna är manglade.
Klapparna ligger fint och väntar under granen.

Det är jul nu! Tjejerna har varit som två ljus hela dagen. Dom har lekt och lekt och hjälpt till med lite pyssel mellan varven.

I morgon ska vi bara njuta! Njuta av att vi får tillbringa den här julen tillsammans med hela släkten, njuta av god mat (även om våran skinka hade rövskägg)

Nu benen högt!


Tips

Att veckohandla på kvällstid måste vara det mest ultimata!
Vagga runt i lugnan ro. .

Nu har vi mat i en vecka till, plus julmaten inhandlad.

Summan på kvittot var inte lika kul!




Planerar

Vilken färg är bäst?


Pynt

Linnea har gjort världens sötaste lucia på förskolan!


Att se allt i svart

Nu ska jag bli lite djup
 
Jag har under de senaste veckorna verkligen genomgått en form av kris. En personlig kris av att se allt i svart. Jag har försökt le, jag har försökt skratta, jag har försökt se det ljuvliga i att ha en fantastisk familj och vänner omkring mig. Men tankarna har hela tiden varit någon annanstans, och svarta. 
 
Jag har gått runt och varit nedstämd, grinig och sur. Inte haft något tålamod övers till någon. Framför allt inte till mina barn. Mina fina barn! Jag har varit en riktigt dålig mamma. Och det har märkts. För vad gör barn som inte får den uppmärksammhet de behöver? De ser till att få den, fast på fel sätt. Om man skriker och bråkar, då lyssar mamma, då kommer mamma. Då får de uppmärksamhet.. 
 
Minsta lilla motgång har fått mig att gråta som en bebis. Jag har aldrig någonsin gråtit så mycket och så ofta som jag gjort under de här senaste veckorna. Att inte klara av allt jag brukar göra, att inte kunna vara ute och leka i snön med tjejerna, att inte kunna jobba med mina pensionärer och vara med och bidra till att de får en underbar jul, att vara social med mina arbetskamrater, att efter en promenad behöva lägga mig ner och dö i soffan, för att dö en gång till när jag ska kliva upp. Det har tagit hårdare på mitt psyke än jag trodde var möjligt. 
 
Men idag ser det ljusare ut. Jag har fortfarande ont, och jag kan fortfarande inte göra allt jag vill göra. Men jag är gladare. Det bara upp till en själv att kunna se möjligheterna istället för omöjligheterna och ändra tankegången. Jag bestämmer över mitt liv, och jag väljer att se det ljust istället för svart.  
 
Lite bilder från veckan som gått. Allt har inte varit svart, jag har bara inte sett det fina innan. 
Vackra röda tulpaner som jag fått av min make
 
En teckning från Linnea.. det är hon och lillasyster 
 
Tjejerna dansar loss utanför HM en dag. Fråga mig inte vart hon fått den där posen ifrån
 

Ultraljudet

Allt såg fint ut på ultraljudet!
Lillen där inne mår fint, hjärtat slår som det ska, och den rörde sig!

Moderkakan låg framför bebis och därför har jag inte känt så mycket rörelser.
En stor sten har lättat från mitt bröst, jag har varit så orolig!

Och vi vet nu också att familjen ökar med en till tjej! Känns jättebra och vi ser fram emot att den lilla kommer till oss i maj.

Den bästa födelsedagspresenten var att få se att hon där inne mådde bra!


Den där mannen alltså

Han har inga problem att köpa bindor och tamponger 
Men när jag ber honom köpa ett par bomullstrosor så skriker han rakt ut! 
 
"Dom kommer tro att jag inte har någon smak, sånt får du köpa själv" 
 
 
 
Jag förstår inte vad han menar? 
Bilden är från Gus textil Ab 
 
 

Ligger vaken

Klockan är snart 07.. Ungarna sover, gubben sover.. Katten sover.

Jag är vaken.
Hittar ingen skön somna-om ställning, vrider jag på mig så kommer sammandragningen som ett brev på posten! I morgon är det äntligen dags för ultraljudet.

Igår hade tjejerna sina dansavslutningar. Det har tidigare dansats med stängda dörrar för föräldrarna, men igår fick vi se.
Helt otroliga är dom. Så duktiga och vi blev så stolta.
Linneas grupp fick dessutom dansa på stora scenen inför massa publik.
(Emilias grupp ska göra det till våren)



JAG VANN!!!

JAG!

Karins blogg på Facebook, det är grejer det! Hon lottar ut julklappar lite titt som tätt och nu vann JAG!!

Första sakerna till bebisen är alltså klart, en söt liten mössa och en snutte. Kommer somna med ett leende ikväll.


Min tårtmakerska!

Minns ni Therese, som gjorde våra bröllopstårtor?

Hon och jag är den bästa kombinationen just nu.
Hon älskar att baka, jag älskar att äta!

"Säg vad du vill ha, så bakar jag" så säger hon till mig! Underbara människa.

Idag tog jag bussen till henne och hämtade hem de absolut godaste morotskakorna jag ätit i mitt liv!

Hemma hos henne såg jag också det vackraste pepparkakshus jag någonsin skådat! Vad hon än tar sig an så blir det bra! (Och smakar gott)




Kära tomten!

Jag har varit mycket snäll i år, och ätit min gröt!


Hej vecka 18

Idag klampar vi in i v 18, och fem dagar kvar till ultraljudet!
Ni anar inte vad jag längtar! Jag vill se och höra att allt är bra med den lilla.

Jag har inte känt rörelser på ett tag, och jag vet att det kan finnas många orsaker till det, men samtidigt kan jag inte låta bli att oroa mig.
Min nya negativa inställning vettni!

Men magen växer iallafall, och det är ju positivt!


Vad sa läkaren?

Var ju i fredags till läkaren för att kolla upp mina sammandragningar och foglossningen (som min barnmorska trodde att det var)

Och sammandragningarna trodde han berodde på en svampinfektion. Så den behandlas och jag hoppas att sammandragningarna försvinner för dom är riktigt obehagliga.

Min smärta i bäckenet, verkade det inte riktigt som att han trodde på. Han sa att det var "märkligt tidigt"
Jag skulle testa bältet och då skulle det säkert försvinna.
Blev sjukskriven på heltid en vecka och sen ska jag jobba 50% året ut.

Jag försöker att alltid välja att tänka positivt, men den här gången är det svårt.
Igår var jag iväg på små ärenden, inget ansträngande förutom att jag gick till och från ett par bussar. När jag kom hem hade jag så ont att jag trodde jag skulle dö.
Det kändes som att nån tog tag i min svanskota och försökte dra ut skelettet ur kroppen den vägen!

Jag är så negativ så jag blir förbannad på mig själv. Det är den bästa månaden på året, när man bara ska njuta!
Jag är en tråkig och grinig mamma och fru just nu.

Ska försöka sparka lite liv i mig själv nu.

Om sex dagar är det dags för ultraljud, och min födelsedag!


Äntligen!

Min blogg.se app har legat nere i flera dagar.. Och att sätta sig framför datan och skriva ett inlägg har jag inte ens lagt en tanke på!

Helgen var händelserik, utan att vara stressig. Vi hann fira hela 6 födelsedagar och ett bröllop.
Den absolut viktigaste födelsedagen var såklart Emilias sexårsdag!
Våran stora lilla tjej. Jag har svårt att förstå att hon redan är sex år!

Igår när hon skulle somna sa hon till mig:
"Mamma, jag gillar inte att fylla år längre.. För när jag blir stor, så blir du gammal och dör"

Stora tankar hos en liten tjej.

Jag tröstade henne med att när hon är lika stor som mig, så är jag lika stor som mormor, och hon är ju inte gammal.
Sen bestämde vi oss för att det är så långt dit och att vi skulle passa på att vara glada nu för att vi har varandra!


Namn

Har suttit hemma hos min mormor och morfar idag och pratar namnförslag till bebisen, innan läkarbesöket (som förtjänar ett eget inlägg)
Tycker att gamla namn är så fina.

Mina favoriter är Edvin och Selma.. Och Iris och Edith och Elise och Alma.

Vad tycker ni?


Barnvagnar

Min nya sysselsättning (när jag inte äter) är att spana efter barnvagnar. 
Jag spanar på nätet, vrider huvudet i 180 grader när en barnvagn går förbi mig, jag verkligen stirrar ut barnvagnarna. Jag får sätta band på mig själv så att jag inte går fram och testkör favoriterna. 
 
Brio Go, är min favorit hittils. 
 
Men Kronan är inte helt fel den heller. Upptäckte nämligen att den har svängbara hjul och då steg den ett par grader i mitt tycke. 
 
 

tävling hos Karin, igen

Den här tävlingen är man dum om man inte är med i. 
 
Hon tävlar ut en fantastisk åkpåse från Voksi! 
 
 
Jag är med och tävlar. Tävla HÄR du också!

Vad i hela..

Foglossning, hört talas om det?
Det hade jag, hört talats om det alltså, nu upplever jag det också.

Det här får jag för att jag mått så bra tidigare.
Och nu mina vänner ska ni få veta hur det känns!

Föreställ er att är ute och går, en härlig och solig promenad. Ni kommer till en uppförsbacke och helt plötsligt känns det som att någon hugger knivar djupt in i ländryggen, eller så långt ner i ryggen du kan komma! Smärtan strålar som elektriska stötar ner i benen och ut över nedre magen.
En annan liknelse är att du är fastbunden på en gammal tortyrplanka, där du blir dragen åt båda håll tills ryggen nästan slits i två stycken!

Vissa dagar är bättre än andra, andra dagar gör varje steg man tar ont.
Det beror på hur aktiv jag varit.

Jag har verkligen haft två helt underbara graviditeter med Emilia och Linnea, det inser jag nu.
Det här måste vara en pojke!

I morgon har jag läkarbesök.


Kalas och granar och pulka

Vilken härlig helg vi har haft. 
 
Emilia hade sitt kalas för kompisarna, en lyckad dag. 
Vi skippade tårta och bullar och körde på glasstrut (hemmagjorda) och frukttallrik istället. 
Tidigare år så har vi haft allt på bordet, men har kommit på att det ändå inte är så många som vill fika, och det är svårt att hitta något som alla gillar. Men frukten åt alla, och glasstrutarna gick hem. 
Sen hade vi den klassiska fiskedammen, än så länge ett säkert kort. 
 
Vi har också hunnit vara ute och njuta av vårt vackra vinterland! Tjejerna har åkt pulka med grannarna i vår lilla lekpark alldeles intill oss. Perfekt. Och mina nya vinterskor är helt klart toppen! Stod stilla i en timma och frös inte ens om lilltån (som övriga år har domnat bort och varit kritvit efter 20 minuter) 
 
Japp, jag stod stilla.. ganska stilla. Jag stannade hemma hela förra veckan från jobbet i och med mina sammandragningar och värkar, och bestämmde mig för att verkligen ta det lugnt, och det har jag gjort. Och jag har inte haft några mer värkar iallafall. Ett par sammandragningar, men eftersom de inte gör så ont, så är dom inte heller så farliga. 
 
Vi har också hunnit pynta julgranen! Den älskade julgranen! Vi tänker så här. Julen är väldigt kort, så varför inte passa på och njuta hela december av alla härliga tomatar och den vackra granen. Vi blir lite gladare av den. 
Alla gör vi olika. 
 
I morgon är det jobb som gäller igen. En femdagars vecka. Och jag ska verkligen tänka mig för hur jag jobbar, då ska det här säkert gå jätte bra. 
 
Emilia, min blivande sexåring! 
 
Och tydligen får övriga bilder vänta då blogg.se bråkar i vanlig ordning! 

RSS 2.0