Tyst
Har precis kommit hem efter en intensiv arbetsdag.
Övningskörde både dit och hem och det kändes faktiskt avslappnat.
Just den sträckan, till och från jobbet, så kan jag slappna av, och axlarna sitter inte som två örhängen!
Här hemma är det tyst.. För tyst.. Maken är i Nyköping.. Barnen är hos mormor och morfar och jag är hemma själv! Visserligen tillsammans med mina blodtörstiga fyrbentingar!! (så alla ni mördare och inbrottstjuvar, försök inte ens att ta er in här.. Ni kommer inte över tröskeln förrän ni är mycket svårt skadade.. Dessutom sover jag med globalen under kudden inatt! )
Jag har tänt varenda lampa som finns, låst med dubbellås och har lagt in 112 på snabbuppringning på telefonen!
Behöver jag nämna att jag ogillar detta? Att det är över 7 år sen som jag sov skälv? Och att det efter den här dagen aldrig kommer upprepas igen!
Jag saknar mina barn, som inte kommer komma in mitt i natten och smyga ner mellan mamma och pappa i natt..
Och jag saknar min make som alltid ska sova bredvid mig och se till att jag sover säkert och hålla mig varm!
Nu ska jag krypa ner, somna snabbt så att det blir söndag.. I morgon kväll efter mitt arbetspass så kommer min familj vara hemma igen!
