moggika

Okej.. Bf dagen har ju varit spännande.

Strax innan jag och tjejerna skulle gå ut så börjar mina ögon kännas konstiga, eller synen är inte klar. Det är svårt att förklara, men jag fick inte in skärpan. Som att någon hade satt en liten kristall mitt i synfältet.
Den underliga känslan gav mig lite smått panik och jag ringde Micke som jobbade.
Efter ungefär 20 minuter var "kristallen" borta och jag kunde se rätt bra igen.
Dock hade en huvudvärk smugit sig på.

Kände mig iallafall lite bättre och bestämde mig för att ta tjejerna till våfflan i Sigtuna och äta lite glass.
Men när vi sitter på bussen så börjar jag må dåligt igen och rätt som det är så svullnar vänster hand upp och det börjar pirra i den. Även i högerhanden kryper det i, men den är inte lika svullen som den vänstra.
Det plus huvudvärken plus illamåendet gör mig en aning orolig.
När vi klivit av bussen ringer jag för att rådgöra med förlossningen som tycker att jag ska komma in för kontroller.

Medan Micke åker för att hämta oss så skyndar vi oss in på pressbyrån så tjejerna kunde få en glass iallafall.
Något roligt skulle dom ju få.

När vi väl har lämnar tjejerna hos min mormor och morfar, stannat vid varje rödlyse, kört i köer in till Karolinska och letat efter en parkeringsplats som inte fanns, så upptäckte vi att specialistmottagningen hade lunchstängt. Lägligt!
Men det var inget att görs åt saken utan vi fick snällt vänta.

När jag sen får träffa en sköterska så pratar vi lite snabbt och sen kollar hon mitt blt, det låg på 130/70 vilket inte är högt, men eftersom jag normalt brukar ligga på 105/50 så var det högre än normalt. Dock ändå normalt med en höjning så här i slutet.

Fick så småningom träffa en läkare, han uteslöt iallafall havandeskapsförgiftning på en gång, vilket kändes skönt. Lite lustigt eftersom det inte togs några andra prover än blodtrycket.
Däremot så gick han igång på att min syn hade förändrats under förmiddagen. Han gjorde en mängd olika tester, även nevrologiska för att se vad som var fel.
Efter en timmes funderingar, "rådgörning" med andra kollegor och ännu fler "hur-många-fingrar-håller-jag-upp" så beslutar han att det inte är någon fara med Selma (tack)
Men att jag nog borde ta mig till Kungsholmen och st Eriks ögonspecialist för att kolla upp min syn.
Jag är skapligt leds vid det här laget, men ler brett och frågar om jag blir blind om jag inte åker dit, vilket han där och då kan lova att jag inte blir. Så jag ler lite till och lovar tillbaka att jag kommer åka till st Erik om "kristallen" i synfältet återkommer.

Nu mår jag bra igen, men är grymt trött. Skulle nog inte ens orka med en förlossning nu så det är ju bra om Selma stannar kvar tills jag är pigg igen.
Dessutom åt jag precis en kebabtallrik med MASSA vitlökssås. Så jag stannar gärna hemma nu tills jag kan öppna munnen utan att blommorna dör omkring mig.

Det var den bf-dagen.