IgårDet är tidig morgon och mörkret håller sig kvar utanför våra fönster. Jag är inne på min tredje dag av dunderförkylningen. Ni vet när hela hjärnan är full med 20 liter snor, huvudet värker, huden värker och det finns ett konstant yrsel och illamående. Typ så. Selma står påklädd i hallen och jag står och kliar mig i huvudet. Vart fan är bilnyckeln? Jag letar lite halvdant och sen tar jag extranyckeln och åker mot förskolan. Väl hemma igen stupar jag i säng och somnar. Efter en timma ungefär så ringer Micke. En pedagog från förskolan hade ringt och frågat om vi saknade något där hemma. Vid ett blöjbyte så hade en bilnyckel trillat ner på golvet. Bilnyckel, i blöjan? Hade jag lagt den där? Men nej, så förvirrad var jag inte. Hela skulden läggs på en överbusig ettåring.
